Creation: African Belladone

This dress is sewcialism at its best! I was laying on the couch, flipping away on my phone (probably watching Tour de France in the background) and found a post in The Monthly Stitch’s Facebook group. The August theme of “two” had just been announced and Siobhan had the idea of two garments from one fabric. Since I was the first to answer she kindly and generously sent me half a length of an African wax print. She had chosen a blue fabric with plenty of circles (which got pretty many drools in one of my Facebook sewing group). African Belladone (4)   At first I had planned a skirt but when the fabric arrived and I got to touch and feel it, it said “I want to be a dress” to me. So I ordered the Belladone dress from Deer and Doe. Since this fabric came all the way from Africa (Rwanda to be precise) to me and as a gift, I wanted to make the dress as good as possible. This included five muslins and one whole wearable muslin (in the post in which I talk about all fitting changes and stupid decisions). I had to do some puzzling on the fabric to get some pattern matching and to fit all the pieces. I didn’t do the waistband in the wax print due to not wanting to pattern match it. Instead I took some black denim I had in my stash, which I think breaks up the print in a good way but also gives a western/African fashion meet that I like. (when I pull the dress of the hanger all I can think of is how low that waistband is. But I am long-waisted, so it’s just the unusualness of having a dress where the waistband hits my natural waist that gets me) African Belladone (19) The bias tape I bought was a bit too wide, plus during this project I realised that I am not liking working with bias tape. I’ll take facings any day (and if I make this dress again I will think of ways to substitute the bias tape. It’s not my friend).

Waxprint meets denim

Waxprint meets denim

  The one bad thing about this dress is that I’ve made a sundress in August. It won’t be sundress weather again for quite some time. Luckily I’m going to Italy in October, so the dress will get some wear then. And maybe over a long-sleeved tee, this dress is too pretty to be held grounded in the wardrobe. African Belladone (12)   I would like to send a big thank to Siobhan for the fabric, head on over to her blog to see more wax print clothes and go to The Monthly Stitch to see what she did with her half of the piece. African Belladone (5)   Denna klänning är sybloggvärlden i sitt esse. En dag i juli låg jag i soffan, kollade runt på telefonen (och tittade antagligen på Tour de France i bakgrunden) och hittade ett inlägg i The Monthly Stitchs Facebookgrupp. Augustis tema ”två” hade precis kommit ut och Siobhan hade en en idé om två plagg från samma tyg. Eftersom jag var först att svara skickade hon en halv längd av afrikanskt vaxtyg till mig, väldigt snällt och generöst. Hon hade valt ett blått tyg med många cirklar (vilket fick mycket uppmärksamhet av de Vuxna sytokarna). African Belladone (17)   Först planerade jag för en kjol, men när tyget anlände och jag fick känna på det berättade det för mig ”jag vill bli en klänning”. Jag beställde Belladone från Deer and Doe. Eftersom tyget kom hela vägen från Afrika (Rwanda närmare bestämt) och det var en gåva ville jag vara säker på att klänningen skulle bli så bra som möjligt. Detta inkluderade fem provtoiler och en hel klänning som provplagg (ändringar och dumma beslut i det inlägget). Jag fick pussla på tyget för att få till lite mönsterpassning och för att få plats med alla bitar. Jag valde att inte göra midjebandet i vaxtyget eftersom mönsterpassningen hade inte blivit bra. Istället tog jag svart denim som låg i mitt tygförråd, jag tycker det bryter upp mönstret bra, men det ger också en västerländskt mode möter afrikanskt mode-vibb som jag gillar. (varje gång jag tar fram klänningen slås jag av hur långt ner midjebandet sitter. Men det är bara för att min naturliga midja sitter långt ner och för en gångs skull har jag ett plagg där midjebandet sitter i min midja och jag slås av ovanligheten).   Snedslån som användes som infodringarna var lite vid, under detta projekt insåg jag också att jag gillar inte att jobba med snedslå. Ge mig riktiga infodringar istället (och om jag gör klänningen igen ska jag försöka komma på ett sätt att ersätta snedslån, den är inte min vän).   En nackdel med klänningen är att jag har sytt en sommarklänning i augusti. Det kommer inte att vara sommarklänningsväder igen på ett tag. Lyckligtvis ska jag till Italien i oktober så klänningen kommer att bli buren då. Och kanske över långärmade t-tröjor, denna klänningen är för fin för att få utegångsförbud från garderoben.   Ett stort tack till Siobhan för tyget, läs på hennes blogg om fler kreationer i vaxtyg och kolla in på The Monthly Stitch för att se vad hon gjorde med sin halva.

Fall Planning 2015

I do like planning. Even if I don’t end up sewing everything I plan or deviate at times, it’s good to have something to fall back on. My plan for this fall is quite diverse, but I am hoping it can be the start of a FW wardrobe.


Skinny pants – Colette Clover

I made a pair of Colette Clovers in June and they fit pretty well straight out of the envelope. The fabric I’m using is a Bordeaux stretch twill.

Will go with: Slightly longer shirts and blouses, worn untucked, with cardigan over.


Shirt – Deer and Doe’s Bruyère

Red Chambrey

Red Chambrey

As I was ordering the Belladone dress, I couldn’t resist also getting the Bruyère shirt, especially since I already had some red Chambery in my stash for it. Unfortunately it might not be enough to make the sleeved version, but I believe I can make it work for fall even if sleeveless.

Will go with: Skinny bottoms such as pants (like a pair of bordeaux Clovers) or pencil skirts.


Dress – Embossed Scuba dress

Can I get away with this?

Can I get away with this?

I recently joined Instagram and played along in the #sewphotohop organised by Rachel of House of Pinheiro. One task was to show our boldest fabric. For me it is this greyish embossed scuba knit. I want to make a dress from it, thinking along the lines of t-shirt top and half circle skirt (if I have enough fabric). I hope it can be a wearable everyday dress.

Will go with: Nothing, which is kind of the point of the dress

Jacket – Black and purple jacquard jacket

A jacket to be

A jacket to be

As I do want to progress in my sewing I decided that this fall I will sew myself a jacket. The pattern is the cover look from Burda Easy FW2014, basically the cover look. I will sew it in a wool blend jacquard and line it in a purple satin lining (there is purple behind the circles of the fabric, so perfect match when I found the lining in the remnant bin). The pattern doesn’t call for lined sleeves, but maybe I will try and figure it out since I can’t wear all types of wool (nicer wool works, poor quality makes me itch*).

Will go with: Over skinny bottoms and t-shirts or shirts.


Mini skirt – Mary in stretch denim

Enough to make a decent mini skirt?

Enough to make a decent mini skirt?

I’ve been wanting a denim mini skirt for quite a while and maybe it’s time. I will use the Mary skirt from Jenny Hellström’s book Sy! Urban Collection. I’ve been told the skirt runs short, as in very,very short, so I will add as much length as the fabric allows me. Could be a hit or miss, but I do want to try the look. If I don’t try, I’ll never know.

Will go with: Pretty much anything on top. Great wardrobe basic, if it doesn’t end up too short.

Stretch twill for Clovers, purple twill for skirt (too juvenile?), a knit for sweater/skirt set and textured floral jersey

Stretch twill for Clovers, purple twill for skirt (too juvenile?), a knit for sweater/skirt set and textured floral jersey

I will stick with these five pieces as my first plan as things may get bumped up to the head of the queue. But it’s good to have a planned list where I know I have all the supplies at home and can just get started. Other things that could be of interest is a denim A-line skirt (but I wonder if 10oz denim is too heavy for clothing?), a purple skirt (where I ponder if the fabric I have is too juvenile), a top (I have this interesting floral textured jersey, that I would like to make a dress of, but I think there’s only enough for a top) and a sweater/skirt set. I do have a sweatshirt planned in my mind, but no fabric for it at the moment. I might also want to do some crafting with/for the kids. As you can see, I can keep busy with sewing this fall too. I wasn’t very impressed with the fall collection at my local fabric store, Stoff och Stil, but if I were to buy something it would be this burgundy jacquard and make myself a Mortmain dress. Not that I need more dresses….


Jag gillar att planera. Även om jag kanske inte kommer att sy allt på min plan eller om jag någon gång avviker gillar jag har något att falla tillbaks på. Min plan denna höst har spridda skurar, men jag hoppas att det kan bli en grund till en bra höst/vinter-garderob.


Smala byxor – Colette Clover

Jag sydde ett par Clover-byxor i juni och de passar rätt bra utan några ändringar. Denna gång ska jag sy i vinrött stretchtwill

Passar med: Något längre skjortor och blusar, inte nedstoppade, med koftor över.


Skjorta – Deer and Doe’s Bruyère

När jag beställde Belladone-klänningen kunde jag inte motstå att att även köpa Bruyère-skjortan, speciellt eftersom jag redan hade röd Chambéry till den i mina gömmor. Tyvärr är där nog inte tillräckligt för att göra den med ärmar, men jag tror att jag kan få den att funka till hösten ändå, även utan ärmar.

Passar med: Smala nederdelar såsom byxor och pennkjolar


Klänning – Scubaklänning

Jag har nyligen gått med i Instagram och deltog i #sewphotohop-utmaningen. En dagsuppgift var att visa sitt mest djärva tyg. I mitt förråd är det detta scuba-tyg från Stoff och Stil. Jag vill göra en klänning av det, tänker mig en t-shirt med en halvcirkelkjol, om tyget räcker. Jag hoppas att det kan bli en bra vardagsklänning, om än lite annorlunda.

Passar med: Inget, men det är lite syftet med denna klänning och detta tyg.


Kavaj – Svart/lila jacquardjacka

Jag vill lära mig nytt, så jag har bestämt att denna höst ska jag sy en kavaj. Jag har tänkt använda omslagskavajen från Burda Easy FW2014. Tyget är jacquard i ullblandning och den ska fodras med lila satin (det är lila bakom cirklarna i jacquardtyget så när jag hittade fodret i stuvlådan på Stoff och Stil var det en perfekt matchning). Mönstret har inte fodrade ärmar, men jag ska försöka fodra dem ändå eftersom jag inte kan bära alla sorters ull utan att det kliar.

Passar till: Smala nederdelar såsom byxor eller kjolar


Minikjol – Mary i stretchdenim

Jag har länge velat ha en minikjol i denim and nu är det kanske dags. Jag kommer att använda Mary från Jenny Hellströms Sy! Urban Collection. Jag har läst hos Sytokarna att kjolen är kort, riktigt, riktigt kort, så jag kommer att lägga till så mycket längd som tyget tillåter (jag har inte jättemycket). Detta kan gå hur som helst, men jag vill prova. Försöker jag inte får jag aldrig veta.

Passar till: I princip allt. Perfekt garderobsbas, om den inte blir för kort.


I denna plan håller jag mig till fem plagg, med nya saker kan komma att flyttas fram på listan. Jag gillar att ha en plan, med allt material hemma så när lusten faller på är det bara att välja ett projekt. Andra saker som är av intresse är en A-linjekjol i denim (men jag undrar om mitt 10oz denim är för tjockt för kläder), en lila kjol (är tyget för barnsligt?), en topp (jag har ett intressant blommigt jerseytyg med textur, som gärna skulle få bli en klänning, men jag tror att det bara räcker till en top) och ett set med kjol och tröja i det stickade tyget. Jag har också idéer om en sweatshirt, men inget tyg hemma. Jag vill också göra något med eller till barnen. Som synes, jag ska nog kunna fylla min sytid denna höst också. Jag var inte så imponerad av Stoff och Stils höstkollektion i år, men om jag skulle köpa något skulle det bli detta vinröda jacquardtyg och så skulle jag sy mig en Mortmain-klänning. Inte för att jag behöver fler klänningar…

Adventures in Fitting

Rulla ner för text på svenska

Leila talked about over-fitting in her post about her Hawthorn dress. Fitting is an interesting subject for me, as it has never been part of my learning process and only something I’ve come across after I regularly started reading sewing blogs.


I was taught to sew a jacket with a notched collar – but not how to fit it

Let me start from the beginning. I learnt to sew in school, from 3rd grade (9 years) onwards. At first it was more about handling the machine, sewing simple pillowcases and bags, learning basic embroidery and graduating to simple garments and finally more complicated garments (by 6th grade I sewed a pyjama jacket complete with a notched collar). In junior high we were given more freedom and I sewed some more clothes, using patterns. We were told to follow the pattern instructions, press and finish the seams, make a tidy garment, but never once were we taught about fitting. Consequently when I took up sewing again I was pretty confident in following pattern instructions, but I didn’t know anything about fitting. Nothing.

This dress is totally shaped by adding back darts – and therefore do not fit well anywhere else


At first, I worked with the darts; widening them or adding extra, to fit the dresses I had chosen based on my bust measurement.

When you make a dress you choose the size based on the bust measurement, since mine is quite large the rest of the dress hung like a sack. I was able to change that though, with extra darts in the front, a widening of the darts in the back and I cut off about 2 inches all together, for a more fitted look. From my post about my Wedding Guest Dress

I never even thought about blouses because I realized that my chest was what was causing the bad fit of my dresses. As I learnt about the Full Bust Adjustment a whole new world opened up for me, I could now make clothes that fit me better than any pieces of clothing I had ever worn. I continued to work with fitting, culminating in my three-dart bodice for the Hawthorn. Right now I am working on fitting Deer &Doe’s Belladone which has provided me with some fitting challenges.


Cropped Hawthorn Blouse

My Hawthorn blouse – a victim of over-fitting?

As I worked on the Belladone dress and seeing Leila’s question on over-fitting pop up, I realised that I’m not yet over-fitting, but am running a risk to get there. If I make some standard alterations I will get a dress that fits me better than any RTW and I sometimes think that it’s good enough. Especially with body changes and weight fluctuations, it’s impossible to get a perfect fitting garment, that remains perfect over time. I need to stop at “good enough”.


I tried to take my measurement and compare them with my pattern drafting book, just to get a feel for what adjustments I need to do to achieve my “good enough fit”. I need an FBA, period. Another thing I’ve learnt is that I am long-waisted; the narrowest part of my waist sits pretty low. It shouldn’t come as a surprise seeing how my arms and legs are short (a friend commented that my arms don’t live up to Vitruvian Man standards), and at 167 cm, I need to hold my length somewhere which is in my torso. Pants are on a whole other level, but I did manage to get a pretty good envelope fit of my Colette Clovers. Better than any RTW! I also learnt that my wrist circumference is at a Size zero

What have I learnt? That I need some fitting to get a garment to sit well, but I shouldn’t fall into the pitfall over over-fitting. I shall aim for a good fit and know when to stop at good enough, something that can vary with project.


How did you learn about fitting? Will you settle for a “good enough” fit?


Leila från Three Dresses pratade, i sitt inlägg om Hawthorn-klänningen, om överanpassning. Kläders passform är ett intressant ämne för mig, eftersom det aldrig har varit en del av min läroprocess utan bara något som jag har stött på sedan jag började läsa sömnadsbloggar.

Jag går tillbaka till början. Jag lärde mig att sy i skolan, från tredje klass och framåt. I början var det mest hantering av symaskinen, sy enkla örngott och väskor, grunderna i broderi, för att sedan gå vidare till enklare plagg och slutligen mer komplicerade kläder (i sexan sydde jag en pyjamasjacka med krage). På högstadiet gavs vi mer frihet och jag sydde mer kläder, både i skolan och hemma, från mönster. Vi lärde oss att följa mönster, pressa, trimma sömmarna, få ett plagg att se fint ut, men aldrig lärde vi oss något om passform. Följaktligen, när jag började sy igen kunde jag rätt mycket om att följa ett mönster och instruktioner, men jag kunde inte något om passform. Inget.

Först jobbade jag med inprovningarna; gjorde dem bredare eller lade till, för att klänningarna, vars storlek jag valt baserat på bystmåttet, skulle passa.

När man gör en klänning väljer man storlek baserat på bystmåttet, eftersom mitt bystmått är rätt stort jämfört med resten av mig, hängde klänningen som en säck. Jag lyckades ändra det med hjälp av extra inprovningar fram, vidare inprovningar bak och jag tog bort 5 cm totalt för en mer kroppsnära utseende – Från mitt inlägg om Bröllops(gäst)klänningen 

Jag vågade inte ens tänka på att sy blusar eftersom jag insåg att det var bysten som orsakade den dåliga passformen för mina klänningar. När jag väl lärde mig om full Bust Adjustments öppnades en helt ny värld för mig, jag kunde nu sy kläder som passade mig bättre än något klädesplagg jag någonsin hade burit. Jag fortsatte att arbeta med passform, vilket kulminerade i mitt liv med tre inprovningar i Hawthorn-klänningen. Jag har nyligen arbetat med Deer & Does Belladone, vilket har gett mig nya utmaningar.

När jag jobbade med Belladone-klänningen, och samtidigt såg Leilas fråga om överanpassning, insåg jag att just nu gör jag inte överanpassning, men jag löper en risk att hamna där. Om jag gör några standardändringar kommer jag att få en klänning som passar bättre än något från affären och ibland är det tillräckligt bra. Speciellt eftersom kroppen ändras och vikten kan fluktuera är det omöjligt att få ett plagg som passar perfekt över tid. Jag måste lära mig att stanna vid ”tillräckligt bra”.

Jag testade att ta mina mått och jämföra dem med grundmallarna i Mönster och konstruktioner för damkläder, bara för att få en känsla för vilka ändringar jag måste göra för att nå min ”tillräckligt bra passform”. Jag behöver en FBA, punkt.  En annan sak jag har lärt mig är jag har en lång torso, den smalaste delen av min midja sitter rätt lågt. Detta borde inte komma som en överraskning eftersom mina armar och ben är korta (en vän kommenterade jag mina armar inte direkt lever upp till Vitruvian Man-standarden) och med 167 cm längd måste jag bära min längd någonstans, vilket är i min torso. Byxor är en helt annan femma, men jag fick faktiskt en rätt bra passform på Colettes Clover-byxa rätt ur paketet. Bättre än några från affären! (kolla dessutom in längden, dessa ska gå till ankeln, men mina korta ben säger annorlunda). Jag lärde mig också att min handled är en size 0.

Vad har jag lärt mig? Jag kommer att behöva en del anpassning för att få ett plagg att sitta bra, men jag ska inte falla i fällen som är överanpassning. Jag siktar på en bra passform och att veta när den är ”tillräckligt bra”, något som kan variera mellan projekt. 

Hur lärde du dig om anpassning? Nöjer du dig med en ”tillräckligt bra” passform?


Creation: Deer & Doe Belladone, Wearable Muslin

Läs längst ner för text på svenska

The theme of the Monthly Stitch for August is “two”, since its TMS’ 2nd birthday! I have something a little extra planned for that and since it’s a little extra I wanted to take my time and make it perfect. Which brings me to this creation; the wearable muslin.

Belladone (23)


Let me tell you, this dress was a real PIA to sew – to no fault of the pattern at all. I made some bad decisions along the way plus the fitting was extensive. But I just hate on giving up on a project, especially when I think the end product can be really cute. Plus, when I had made it as far as zipper and hem left there was no way I was giving up.

Belladone (1)


The pattern is Deer & Doe’s Belladone dress which has already made several rounds in sewing blogs with its popular back cut up and the greatly shaped skirt. I like that it is printed on sturdy paper for easy tracing (team trace FTW!) and subsequent storage. The instructions are quite brief, but I like them. I’d rather have brief instructions and refer to reference book than long instructions. There are pictures to help to. What I don’t like about the instructions was that English automatically meant imperial measurements. Since it was a pattern drafted in metric, couldn’t we just once get the metric measurements? So I had both sets of instructions – English and French – up, since the French had the metric.

After two muslins of the front bodice and three of the back I finally got a fit that could go on the wearable muslin. There are still some things I’d change, though. All in all the following was made: I cut a size 40, made a 3 cm FBA while lowering the bust darts 2 cm, lengthened the bodice 5 cm, took of a wedge of 6 cm (per side) in the diagonal cut of the lower back bodice and made the overlap in the neck wider. Whew!

Belladone (24)

I’m quite happy with the fit (and I should be, it took me five muslins to get here)

What did me in was my decision to face the waistband. I was worried that it would distort so I added an interfaced self-facing. And it all went downhill from there. There was no problem adding the facing per say, but the added bulk was. I inserted the zipper and it wouldn’t go up due to the bulkiness. I had to cut back the facing so it wouldn’t be caught in the zipper seam and finish it on spot since the fabric was prone to fraying. Also I had sewed something crocked and the waistband didn’t align along the zipper, since I’d rather have a sharp V at the top. I think I took out and re-sewed the zipper at least 5 times, maybe more.

Belladone (16)

Wrinkles come from wearing the dress all day


The fabric is a cotton pique from Stoff och Stil. I like the colour and that it is a solid with an interesting texture. I found some black bias tape in my stash and used that as binding. I had meant to use contrast on the armholes and neckline as well, but sewed it on in the wrong way and didn’t bother changing it.

The pattern was great to work with and I see myself using it again, both as it, but perhaps also as a skirt or omit the back overlap and just do the deep v-back (while widening the shoulders of the back bodice). I like the shape of the skirt, the pockets, the hem facing and, of course, the back cutout. For the next time I will change a few things, obviously. I probably won’t face the waistband (and forever dread distorting) and I will sew the neckline last to know how much overlap I need. I had a pretty good fit in my muslin, but now it gapes, so I’ll save it for last next time. I’ll also pay more attention to hopefully get a matched up waistband. Luckily, since this is a solid, I think I can get away with the un-matching waistband and hide it behind a belt, but the neck gape bothers me, I’ll might try and fix that.

Belladone (17)

Still, in the end, I’m happy with my dress


In the end, a cute dress, and it shows my knees (apparently my husband thinks I should wear this length more often). I’m really glad I did this wearable muslin, had this been with my good fabric, which also requires print matching, it would have ended in a disaster. Now I’m prepared to handle my good fabric, wish me luck!

Månadens tema i The Monthly Stitch-gruppen är “två” eftersom gruppen fyller 2 år i augusti. Jag har något speciellt planerat för detta tillfälle och eftersom det är lite speciellt ville jag gör ett välarbetat plagg, vilket är vad som för mig till denna kreation; den användbara toilen.

Jag kan direkt säga att denna klänning var hemsk att sy – och det var inte mönstrets fel i det minsta. Jag tog några dåliga beslut och jag fick jobba mycket på passformen av klänningen. Men, jag hatar att ge upp ett projekt, speciellt när jag tror att jag verkligen kan gilla slutprodukten. Dessutom, när jag bara hade blixtlåset och fållen kvar så skulle jag i mål, inte en chans att jag ger upp så nära mållinjen.

Mönstret är Belladone från Deer &Doe, ett mönster som länge har snurrat runt på sömnadsbloggar med sin populära rygg och snyggt formade kjol. Jag gillar att pappret är ordentligt eftersom jag alltid ritar av mönstret på eget papper. Instruktionerna är kortfattade, men jag gillar dem. Jag har hellre korta instruktioner och en referensbok tillhanda än långdragna instruktioner, dessutom finns en del bilder som visar de viktiga momenten. Vad jag inte gillar i instruktionerna är att engelska automatiskt innebär brittiska måttenheter. Eftersom mönstret faktiskt är ritat i SI-enheter kan vi inte för en gångs skulle få ett mönster på engelska med enheter i meter? Istället använde jag båda uppsättningarna av instruktioner – franska och engelska – eftersom den franska hade SI-enheter.

Efter två toiler av livet fram och tre av livet bak fick jag äntligen en passform som jag tog vidare till det användbara provplagget. Det finns fortfarande lite att ändra dock. Slutligen gjorde jag följande: Jag började med storlek 40, gjorde 3 cm FBA samtidigt som jag sänkte inprovningarna två cm och förlängde livet med 5 cm. Ur livet back tog jag bort 6 cm (per sida) i v-ringningen och överlappade bitarna i nacken mer. Pust!

Det som gjorde plagget svårsytt var mitt beslut att fodra linningen. Jag oroade mig att tyget skulle vrida sig ur form, så jag lade till ett foder med mellanlägg. Och sen gick det utför. Att lägga till fodringen var inget problem i sig, men volymen som lades till i sömmarna var. Jag sydde i mitt osynliga blixtlås och jag kunde inte dra det förbi linningen, det var för mycket tyg där. Jag fick klippa tillbaks fodringen och försöka sicksacka det på plats eftersom tygerna gärna repade upp sig. Dessutom hade något blivit snett i processen så linningen är inte helt rak där bak, jag satsade på ett bra V i ringningen istället. Totalt tror jag att jag sydde och tog ut blixtlåset minst 5 gånger, kanske fler.

Tyget är bomullspiké från Stoff och stil. Jag gillar färgen och att det är ett enfärgat tyg men med lite struktur. Jag hitta svart snedslå i mina gömmor och använde det som infodring. Först hade jag tänkt att göra även armhålen och ringningen med kontrast, men jag sydde på det fel och orkade inte ändra det.

Mönstret var bra att arbeta med och jag kan se mig använda det igen, både som det är, men kanske också bara kjolen, eller ta bort den övre delen på livet back och bara göra den djupa v-ringningen. Jag gillar formen på kjolen, fickorna, fållinfodringen och, givetvis, den öppna ryggen. Nästa gång kommer jag att ändra på en del saker, naturligtvis kommer jag inte att fodra linningen (och för alltid befara att den drar sig) och jag kommer att sy halsringningen sist för att anpassa hur mycket överlappning som behövs. Detta plagg passar rätt bra, men halsringen gapar lite så det är bara att spara till sist, en enkel ändring. Jag ska också vara mer noggrann så att linningen blir rak där bak. Som tur är, eftersom detta är ett enfärgat tyg, kan jag komma undan med det och gömma det bakom ett skärp, men den glipande halsen stör mig, får se om jag gör något åt det.

Slutligen så blev det en härlig klänningen och den visar mina knän (uppenbarligen tycker min man att jag ska bära lite kortare kjolar mer ofta). Jag är verkligen nöjd med beslutet att göra ett helt provplagg, hade detta varit i mitt fina tyg, som dessutom kräver mönsterpassning, skulle det ha slutat i katastrof. Nu känner jag mig redo att tackla det fina tyget, önska mig lycka till!

Skåne-träffar II

Another post about a meet-up in my area. Regular posting will soon resume (I have a he number of posts in my queue waiting for pictures).

Oj, vilken respons! Det är uppenbarligen inte bara jag som vill träffa likasinnade. Jag blev helt överväldigad av gensvaret och började tänka ”vad har jag gett mig in på?” innan jag stängde av mobilen en stund för att komma bort från alla notifikationer som plingade. Som sagt, denna respons väntade jag mig inte och nu vet jag inte riktigt hur jag ska gå vidare. Men det löser sig!

Först vill jag göra några förtydligande:

Jag fick en del inbjudningar till syträffar, där man träffas och syr. Jag tackar för dessa men det är inte riktigt vad jag är ute efter här. Det jag vill är ett på ett avslappnat sätt träffa andra som syr, diskutera mönster, tyger, shoppa, hitta inspiration, lära känna nya människor. Att sy för mig är en ensamsyssla, jag har varit på syträff, men det var inte riktigt för mig.

Det jag tänker mig är mer som Wellington Sewing Bloggers Network, som träffas regelbundet för att prata mönster, göra utflykter, byta tyg, mönster och sybehör med varandra. Ibland syr alla på ett tema och så diskuteras givetvis vad alla har på sig eller jobbar med där hemma. Det sätts en regelbundenhet i träffarna (en gång per månad, eller mer sällan) och så kan man komma när man har möjlighet. Jag har dessutom mailat med en av bloggarna bakom nätverket och fått lite tips och idéer samt lite nya infallsvinklar.

De som skrev att de var intresserade bor på rätt skilda delar i Skåne, en del, likt mig, i Malmö/Lund-trakten, några i nordvästra Skåne och några i nordöstra (och en från Köpenhamn). Om ni inte vill fara över hela Skåne kan egna lokala träffar kanske vara något, intresset finns!

Mitt förslag framöver är: Jag föreslår att de som kan och vill träffas lördagen den 29:e augusti i Malmö klockan 12. En träff för att lära känna varandra och gemensamt komma fram till något upplägg för framtiden. Jag tänker mig att träffas vid Triangelns tågstation (norra), hålla tummarna för fint väder och ha en picknick i en närliggande park, man tar själv med sig vad man vill äta. Vi lär känna varandra och delar idéer om upplägg och framtida träffar. Efter kan vi ta en promenad och eventuellt fylla på våra tygförråd på A-tyghus i närheten (de stänger 15.00).

Kom gärna med idéer och tankar! Ha gärna på dig något hemmasytt, håll tummarna för fint väder och jag hoppas att jag inte står där själv den 29:e.


För er som är intresserade av syträffar, dvs. träffas och sy, är de jag känner till Löddeköpinge Syträffar och Sy-lan Malmö. Det finns även ett Sy-lan i Immeln som brukar dyka upp i Sytokiga Skåningar (alla tre är slutna grupper). Sen finns det kanske andra också.

(Får jag erkänna att jag trots allt är lite nervös när jag trycker “publicera”?) 


I usually write posts in English with a Swedish summary, for this post it will be the opposite. I am trying to reach out to sewers in my local area and hoping to form some sort sewing network for meet-ups. So, I figured I’d be better off writing in Swedish than in English.

Ni har fattat det, jag älskar att sy. Jag sitter på min kammare, klipper, nålar, syr och planerar. Att sy är för mig en ensamsyssla. Jag har varit på en syträff och jag har sett att det finns Sy-lan i Malmö, vilka alltid har krockat med andra planer. Men när jag tänker efter tror jag inte att jag skulle vilja sy en hel helg, risken för misstag hade känts alldeles för hög.

Det jag vill göra är att umgås med andra som gillar att sy kläder, gotta ner mig i sömnadsdetaljer, diskutera mönster och tyger med andra likasinnade – i verkligheten. Prata sömnad och göra utflykter som våra familjemedlemmar inte vill följa med på. Åka på en tyghandlingsresa (jag har aldrig varit varken i Köpenhamn eller på Gittes för att handla tyg), besöka någon klädes- eller sömnadsrelaterad utställning (denna med drottning Margrethes kläder hade varit underbar, men svår att få med resten av min familj till, men det kan finnas spännande utställningar närmre) eller bara träffas och diskutera vilka kläder vi har på oss, vilka mönster vi vill sy, byta tyger, mönster, idéer.

Det kanske redan finns grupper som gör dessa saker som kan tänka sig nya personer (dvs. jag). Vuxna Sytokar och Sytokiga Skåningar är fulla med trevligt folk och bra inspiration, men det är svårt att lära känna någon via nätet och jag skulle gärna träffa personer i verkligheten som delar mitt stora intresse och träffas emellanåt; jag lägger hellre en dag oftare än en helg mer sällan.

Är detta något som intresserar dig? Du kanske sitter ensam på din kammare eller redan har ett gäng att prata sömnad med och kan tänka dig att utöka det. Lämna en kommentar om du tycker att det vore roligt att träffas och grotta ner dig i sömnadsdetaljer.


Creation: Sewaholic Alma Buttoned Blouse

All over I read blog posts where sewers have altered, adapted and modified patterns to suit their taste, something I have never been very good at. Therefor I am very proud of this project, which really is a simple alteration, still one I couldn’t find with the help of Google. I love wearing woven tops and blouses in the summer, more so than wearing clinging knit tops. I have been on the lookout for a buttoned blouse but couldn’t find one. In fact I did buy New Look 6945 last year but as I began studying the pattern I realised I didn’t want to try and FBA it for the fear of getting too much of a cleavage. Plus what’s up with the ease in these patterns?

Sewaholic Alma

Great casual blouse

As I am blogging out of order I have previously this summer made myself a new Sewaholic Alma and I really like that pattern! Thanks to the double darts it’s easy to fit and it’s flattering. For the first version I had fitted it and made an FBA so for this round I could focus on the button front. I sewed a size 6, graded to a 4 below the waist, lengthened the pattern 2″ (1″ at the bottom and 1″ at the lengthen line) and did a (total) 3 cm FBA.


My changes to the facing

For the button front I extended the front piece by 2 cm and obviously cut two pieces of them. For the front facing I also extended it 2 cm in width at the centre front, and extended it down to the same length as that of the blouse. I made the facings 5 cm wide and sewed them with a 1 cm seam allowance. I didn’t under-stitch them, in stead I top-stitched around the whole neckline, front and back. All back pieces were left un-altered.

Sewaholic Alma

A risk of gaping, but not too big

I found five white buttons in my stash which I put on my blouse. For my next version, and yes there WILL be more versions, I will probably add a little more to the centre front 2.5-3 cm and use more buttons. There is a little gape in this blouse, but thanks to the FBA it’s OK to wear, it’s a casual blouse anyway.

Sewaholic Alma

I love the shape of the blouse

The fabric is leftovers from my Maxi Anna, a cotton poplin with 3% elastane. Also it fits the theme for July in The Monthly Stitch “Check it out“. A perfect wearable muslin, and I can’t wait to make more and experiment with necklines and buttons. I might end up with a wardrobe full of Almas! Jag gillar att bära kläder i vävt tyg, även när det är varmt (även om denna sommar kanske inte kvalificerar in där). Efter ett långt letande efter ett mönster på en blus med knappar fram beslutade jag att göra om Sewaholic’s Alma. Jag har lagt till 2 cm mitt fram på bade livet och infodringen, den har jag dessutom förlängt till blusens längd och gjort 5 cm bred. Till nästa version ska jag nog lägga till lite till och använda fler knappar. Denna funkar men risken för glapp är rätt hög. Tyget är bomullspoplin med elastan från Stoff och Stil, tidigare använt i min Maxi Anna.